Cykelsnack

Cykelsnack

Om bloggen

I denna blogg skriver jag om cykling, cyklar och cykelteknik

Tegnér 650B

TeknikPosted by Bengt Sandborgh Sun, July 21, 2013 16:27:20


Lång väntan är över och jag har min Tegnér 650B! Det är ett fantastiskt fint bygge som Patrik gjort. Även Anders (Veloform) pakethållare håller yppersta klass.
MAFAC Raid bromsar. Elegant kabelhängare integrerad i sadelstolpsklämman.
Snyggt fäste för kedjeskyddet på staget.

Baklyktan på sadelröret är en "Baby Bee" som jag modifierat för generatordrift genom att bygga in innehållet i en B&M Seculite Plus lampa. Med "standlicht" funktion, dvs den lyser ett antal minuter efter man stannat. Fästet på ramen är ena halvan av en kedjehjulsbult.
Observera de små rörstumparna för bromsens returfjäder. Patriks idé. Se även de speciella Grand Bois skruvarna för pakethållaren. M6 mot bromsen och M5 för hållaren. Snyggare än de vanliga Nittoskruvarna som är M6 åt båda hållen.

Gaffeländar i rostfritt stål. Snygg maskning vid lackeringen!
Den speciella SON gaffeländan för höger sida fram. Man ser det isolerade blecket och kabeln för ena polen från generatornavet som går vidare upp i gaffeln. Andra polen är själva ramen.
Ser du en cykel med denna logotype ska du titta lite extra. Bättre och skickligare rambyggare får du leta efter!

En ram för 42 mm breda däck och 60 mm breda skärmar kräver att man vet vad man håller på med. Det är inte lätt att få plats med allt bakom vevpartiet utan att ta till en längre vevaxel. Det har Patrik verkligen lyckats med. Allt passar perfekt.
En sådan här cykel har allt integrerat från början. Lyse, pakethållare och skärmar är en del av cykeln och inte några tillbehör som man i efterhand har monterat. Det blir så mycket snyggare och bättre då.

Asfalt, grusvägar eller bättre stigar spelar ingen roll för denna cykel. Den är hemma överallt. Gången och komforten är helt fantastisk.

Spec (i skrivande stund):

Ram: Tegnér i en blandning av True Temper och Columbusrör. 0,7/0,4 mm i över och underrör. 73 grader styr och sadelrörsvinkel.
Gaffel: Kaisei Imperial Oval gaffelrör, Grand Bois gaffelkrona. 70 mm språng.
Styre: Grand Bois (Nitto) Mais 1970's
Styrstam: Nitto Technomic
Bromshandtag: Cane Creek
Styrlinda: Tessostar tyg. Shellacmålade
Styrlager: Chris King 2-Nut
Sadel: Brooks Swift Titan
Sadelstolpe: Nitto SP72
Vevparti: René Herse 46/30
Vevlager: SKF BAS-600
Pedaler: Shimano XTR PD-M980
Kedja: Wippermann Connex
Kassett: Shimano 10-delad 12/28. 7 drev från en Dura Ace kassset, de 3 största Ultegra
Bakväxel: Shimano Ultegra
Framväxel: Shimano FD-CX70
Växelspakar: Shimano Dura Ace ramreglage
Vajrar och höljen: Jagwire
Bromsar: MAFAC Raid med Kool Stop klossar. Köpta på Ebay.fr.
Baknav: Shimano Dura Ace FH-7700 32 hål.
Framnav: SON Delux SL 32 hål
Fälgar: Grand Bois
Däck: Grand Bois Hetre 650x42B (584-42 mm)
Ekrar: Sapim 2.0/1,8. Mässingsnipplar
Slangar: Continental Supersonic för MTB (559 mm)
Framlykta: Edelux hängande. Modifierad av mig så att brytaren även styr baklyktan.
Skärmar: Honjo "hammered".
Flaskställ: Nitto
Pakethållare: Tillverkade av Anders Jansson, Veloform. Jag har en liten bakpakethållare och "low riders" också för turer där det inte räcker med styrväska.
Färg: BMW 364 Topaz Blue Metallic

650B Randonneuse

TeknikPosted by Bengt Sandborgh Thu, October 25, 2012 19:30:11

Det trevliga med att beställa en ram från en "skräddare" är att man får bilder på bygget allt efter som det framskrider. Kommer att lägga till bilder när/om jag får fler från Patrik Tegnér.

En packad randonneuse

TeknikPosted by Bengt Sandborgh Sun, June 17, 2012 19:28:38

Det drar ihop sig till säsongens höjdpunkt. Cascade 1200 loppet i Washington (staten). På onsdag 20 juni reser vi. Jag har idag packat ner cykeln och tog några bilder.

Cykeln är ju försedd med S&S kopplingar (http://www.sandsmachine.com/) och ryms därmed i en väska som är precis inom flygbolagens maximimått (h+b+d max 157 cm eller 62 tum). Jag köpte S&S specialväska, skyddsmaterial för ramen, krossskydd och även "TSA nät" tillsammans med ramen. TSA är den myndighet som ansvarar för säkerheten på USAs flygplatser. TSA nätet håller ihop alla delar i väskan som ett paket. Om TSA killarna/tjejerna får för sig att inspektera innehållet är chansen stor att de klarar av att stänga locket igen. Om man inte har nätet kommer framhjulet att sitta kvar i locket när man öppnar och krosskydden hoppar ur och sedan klarar de inte av att få ihop pusslet igen.

Framre delen av ramen med skydd. Ena halvan av TSA nätet i botten.

Bakhjulet och styret på plats. Paketet nere till höger innehåller bakväxeln

Man lutar hjulet så att det ligger an mot botten av väskan till vänster.

Bakre delen av ramen på plats.

Tråcklat in skärmarna och pakethållaren i bakgaffeln. Vevpartiets högersida i botten på väskan, sadeln uppe under bakhjulet mellan bromshandtagen. Alla lösa smådelar i en påse uppe till vänster. Återstår att fixa in krosskydden, som är 3 plaströr med hattar som gör att man inte kan klämma ihop väskan och spänna andra halvan av nätet över hela härligheten.

Packad!

Fick även ner cykelskorna + en hel del kläder i hålrummen. Återstår att klistra kom-i-håglistan för ned och uppmontering av cykeln i locket, samt kanske någon av ovanstående bildet som minneshjälp när jag ska packa ner den för hemresan efter loppet!

Testade krosskydden genom att ställa mig på väskan. Inga problem.

Vi reser med Icelandair och vi får ha med oss 2 väskor à 23 kg. Inte en krona extra för cykeln på denna resa!

Min nya cykel

TeknikPosted by Bengt Sandborgh Sat, July 30, 2011 15:43:37

Drygt 13 månader efter beställning levererades min nya ram i måndags. Det blev en försening med ca 10 månader från vad som sades vid beställningstillfället. Jag misstänker att jag som tålmodig svensk har hamnat längre ner i kön när någon inhemsk (amerikansk) beställare har skrikit i telefon åt byggaren Mike.

Efter en halv natt + en förmiddags byggande var den klar att cykla på.

Ni som sett min förra randonneuse tycker förstås att detta är "same-same" och det stämmer till stora delar. Största skillnaden är att denna har andra bromsar så det finns utrymme för fetare däck samt att bygg- och lackkvaliteten är mycket högre.

Spec:

Ram: True Temper OX Platinum rör 0,7-0,4-0,7 i standarddiameter. Henry James muffar. Rostfria gaffeländar. Byggare Michael Terraferma, Miami, Florida, USA

Gaffel: Kaisei Imperial Oval gaffelrör. Grand Bois gaffelkrona

Geometri: Gaffelvinkel 73 gr. Gaffelförsprång 57 mm. Kedjestagslängd 435 mm.

Sadel: Brooks Swift titan

Sadelstolpe: Nitto Jaguar

Styre: Grand Bois (Nitto) Maes

Styrstam: Nitto Pearl

Styrlager: Velo Orange med rullager

Bakväxel: Shimano Dura Ace RD-7900

Framväxel: Shmano Dura Ace FD-7900

Broms/växelhandtag: Shimano Dura Ace ST-7900

Vevparti: Sugino Alpina 48/34

Vevlager: SKF BAS-600

Pedaler: Shimano PD-A600

Kassett: Shimano Dura Ace/Ultegra 12-28

Kedja: Connex

Bromsar: Mafac "Racer" på lödda fästen samt Kool-Stop klossar

Baknav: Shimano Dura Ace HB-7900

Framnav: SONdelux

Fälgar: Velocity Aerohead 36h

Däck: Grand Bois Cypres 622-32

Ekrar: DT Competition och Revolution

Skärmar: Honjo aluminium

Belysning: SON Edelux fram, Cat Eye bak

Vikt: Ganska precis 11 kg (storlek 57 cm)

Några detaljer: (från vänster till höger, uppifrån och ner)

1. Prydligt arbete med uttunnade muffar.

2. Mafac "Racer" dubbelverkande bromsar.

3. S&S kopplingar så att ramen går att dela

4. Rostfria Henry James gaffeländar

5. Vacker böj på gaffeln. Observera öglorna för lampsladden på v ben.

Eftersom den levererades så nära inpå PBP är två detaljer nödlösningar. Frampakethållaren är en Velo Orange standard som inte passar till 100 % och dessutom är ganska slarvigt gjord. Den ska under hösten/vintern ersättas av en skräddarsydd som Anders på Veloform i Göteborg ska tillverka. Baklyktan ska också bytas mot en som drivs från dynamon.

Jag beställde ramen med kopplingar så att den kan delas och därmed ryms i en väska av flygbolagsgodkänd storlek. Jag tyckte det var en bra idé nu när alla flygbolag försöker tjäna pengar på allt utom biljetterna.

I torsdags körde jag en drygt 20-mils runda med cykeln och den fungerar som den ska. Det är lite ovant med det låga lufttrycket i däcken, ungefär 4 kg bak. Man tror att det är pyspunka på gång lite då och då! Komforten är förstås magisk.

Den visar heller inga som helst tendenser till att vilja wobbla. (Gamla Bob Jackson gör det ibland.) Det går också bra att cykla utan att hålla någon hand på styret.

Jag är positivt överraskad av bromsarna. Det fingerar mycket bra ihop med mina moderna handtag. Inte skriker dom heller som Mafac är ökända för, det är de moderna Kool-Stop Salmon klossarnas förtjänst.

På denna bild syns min nya "full size" pump. En Zéfal HPX. Den väger bara 50 g mer än den lilla pump jag använt ett antal år. Jag vet inte hur många hundra pumptag det behövs med den lilla pumpen för att fylla den stora luftvolymen i mina däck men med HPX'en räcker det med 100.

En randonneurcykel

TeknikPosted by Bengt Sandborgh Thu, May 13, 2010 17:07:17

Det är väl en del som undrat vad det är för gammalt skräp som jag rullar runt på och kanske även varför? Här kommer svaret.

Randonneurcykling, dvs osupportad långdistanscykling, ställer krav på cykeln som skiljer sig från det som krävs av en tävlingscykel. Skillnader är att randonneuren sitter på cykeln betydligt längre tid, att han/hon har en liten packning med sig samt har behov av en belysning. Ändå kör 99 av 100 randonneurer på hjälpligt anpassade tävlingscyklar. Men, framför allt i USA, har fler och fler börjat åka på specialbyggda randonneurcyklar. Cyklar inspirerade av de gamla mästarna från Frankrike: René Herse, Alex Singer, Jo Routens, mfl.

Den moderna tävlingscykeln är konstruerad för att vara så lätt och styv som möjligt. Sittställningen är optimerad för lågt luftmotstånd, inte komfort. Samma gäller för däcksbredden. En tävlingscyklist har ingen packning utöver 2 vattenflaskor.

Hur ska då en randonneurcykel vara utformad? Den ska:

1.Vara komfortabel
2.Kunna bekvämt och säkert ta en liten packning
3.Ha en väl fungerade och driftsäker belysning
4.Ha vägegenskaper som upplevs som trygga
5.Vara tillförlitlig


Komforten: Den största komforthöjande faktorn är att köra med bredare däck. Det är en stor skillnad att åka på 28-30 mm breda däck pumpade med 4-5 kilos tryck jämfört med 23 mm pumpade till 8 kilo.Spontant tror man kanske att så breda däck måste rulla trögt, men sanningen är att breda däck har lägre rullmotstånd än smala. Enda anledningen till att tävlingscyklister inte kör med breda däck är att för dessa är luftmotståndet viktigare än rullmotståndet. Men randonneurer snittar inte 40 km/h, för oss är komforten och rullmotståndet viktigare.

En annan, i allra högsta grad, komforthöjande utrustningsdetalj är stänkskärmar. Det är en enorm skillnad med eller utan stänkskärmar vid dåligt väder. Tänk att slippa den sand och vattendränkta ”blöjan” i byxorna. Vindtunneltester har visat att stänkskärmar har förvånansvärt liten påverkan på luftmotståndet. Skärmar av metall med invikta kanter skyddar betydligt bättre än skärmar av plast. Skärmar av metall finns från Gilles Berthoud (rostfritt stål), Honjo och Velo Orange (båda aluminium). En skärm ska vara minimum 10 mm bredare än däcket.

Sin packning packar man med fördel i en väska som sitter framtill på cykeln. Där får man lasten över det starkare framhjulet, den är nåbar under färd samt påverkar cykelns vägegenskaper minst. Minst påverkan får man med en väska som står så lågt som möjligt på en liten frampakethållare. En styrväska som sitter fastsatt på styret är sämre. Tyngdpunkten kommer högre och ofta skyms ens eget framdäck, vilket inte är bra när man ligger på rulle. Med en framväska får man också en bra plats att placera kartor och färdnoter läsbara under färd.

Belysningen ska vara en del av cykeln. Inte något som man ska komma ihåg att ta med sig, eller kräva batterier som kan ta slut. En navgenerator med lämplig lampa uppfyller alla krav på tillförlitlighet och ljusstyrka. Om man har ovan nämnda frampakethållare får man även en idealisk plats att fästa lampan på.

Vägegenskaperna är viktiga. Cykeln ska gå tryggt och lugnt. En oförsiktig vridning av styret av en trött randonneur ska inte få cykeln att skena iväg. Man ska kunna byta linje i en kurva om man upptäcker grus eller ett potthål sent. Tårna får inte ta i framdäcket/skärmen vid stora styrrörelser.

En randonneurcykel måste vara tillförlitlig. Noggrant monterad med komponenter som inte går sönder i första taget. Slitagedelar, t.ex. ekrar, måste vara bytbara vid vägkanten. Inget som skramlar eller låter. Små problem som man kanske kan leva med under cykelturen till jobbet kan driva en till vansinne under Paris-Brest-Paris.

Vad ställer ovanstående för krav på ramen och dess geometri? Att man ska få plats med bredare däck och skärmar säger sig självt. Fästen för en frampakethållare och skärmar. Skärmfästen är inte bara öglor vid gaffeländarna utan även gängade hål under framgaffelkronan, bakbromsbryggan och på kedjestagsbryggan. Skärmarna ska kunna monteras utan ”L”-formade byglar etc. Bromsbultarna ska inte behöva användas.

För att en cykel med bredare däck och en framväska inte ska uppfattas som trög och seg behöver man ta hänsyn till detta när man dimensionerar ”framvagnen”. Det krävs brantare styrvinkel och mer böj på gaffeln.

En komplett randonneurcykel, där specialutrustningen är integrerad i konstruktionen, väger kanske 3 kilo mer än en strippad tävlingscykel i kolfiber. Eller 3-4 % mer beräknat på totalvikten av cykel, cyklist, packning, vatten och mat. En försumbar skillnad.

Under 2008 blev jag så inspirerad av dessa tankar och idéer att jag kände att en riktig ”randonneuse” skulle vara roligt att ha. Att en kille från Seattle körde PBP 2007 på 50 timmar blankt med en sådan cykel (från 1972) var väl det som fick mig att sluta tvivla.

Efter att ha kontaktat 2 olika rambyggare i England beställde jag en ram från Bob Jackson i Leeds. Varje detalj på ramen, varje mått och vinkel var noggrant specificerade i min beställning. Jag hade till och med listat vilka Reynoldsrör som skulle användas (med artikelnummer).

Jag beställde pakethållare, skärmar och decaleur (ett snabbfäste till framväskan) från Velo Orange i USA. Väskan från Gilles Berthoud i Frankrike. Bromsar från Tyskland, osv,osv.

Efter 5,5 månaders väntan dök ramen upp. Det var nervöst att packa upp den. Tänk om man missat någon viktig detalj? Men ramen var i stort sett ok. Fast jag specificerat hur breda skärmarna var och att bromsklossarna skulle var i botten för maximalt utrymme så är ramen lite trång. Men fullt användbar.

Jag har nu kört en full brevetserie + en Flèche på denna cykel. Med pendling och träning har den rullat 1000 mil. Jag är otroligt nöjd. Den går väldigt fint på vägen. Den dyker in i kurvor som ingen annan av mina cyklar. Men ändå kan man byta linje inne i svängen utan att cykel ”kämpar emot”. Komforten med breda däck och tunnväggiga stålrör i standarddiameter är fantastiskt bra. Det här är även den första cykel jag åkt på med skärmar som är skrammelfri. Om man packar väskan full med 5-6 kilo märks det inte. En motsvarande vikt i en sadelväska eller på en bakpakethållare hade definitivt märkts varje gång man ställt sig upp och pendlat cykel från sida till sida.

Specifikation:

Ram av Reynolds 853 rör: överrör 0,6/0,4 mm, underrör 0,75/0,45 mm, sadelrör 0,8/0,4 mm. (godstjocklek i ändarna resp. mitt av röret). Styr- och sadelvinkel 73 grader. Framgaffelsprång 57 mm. Kedjestagslängd 430 mm.

Eftersom jag trivs väldigt bra med cykeln är jag nu sugen på att beställa en ny ram där alla denna cykels brister är åtgärdade. Den ska utrustas med andra bromsar så att det blir mer plats för skärmar och breda däck. Dubbelverkande bromsar typ Mafac ”Racer” eller Paul Components Racer M. Ett par Mafac ”Racer” är för övrigt redan inköpta på ebay.fr. Ramen ska även ha en baklampa som drivs av generatornavet. Så mycket som möjligt av sladdarna till lamporna ska givetvis gå inne i ram och pakethållare.

Vad jag känner till finns det idag bara en ram som uppfyller de flesta av ovanstående krav som går att köpa "från hyllan". Det är Velo Orange Rando ram. Eftersom en cykelkamrat precis har köpt en sådan hoppas jag kunna återkomma till den på ett senare blogginlägg.

Länkar.

Velo Orange Här finns mycket godis för en randonneur

Gilles Berthoud Väskor och skärmar

Curt Goodrich Rambyggare

Mike Terraferma Rambyggare

JP Weigle Flickr bildström från Amerikas kanske skickligaste byggare. Ren cykelporr!

Alex Singer Den enda kvarvarande franska "constructeur" även om mäster själv, Ernest Csuka, gick bort strax före jul 2009, 81 år gammal.

Däck

TeknikPosted by Bengt Sandborgh Sun, April 25, 2010 22:58:37

För långcykling är komfort a och o. Det mest komforthöjande du kan göra är att montera fetare däck. Att bredare däck har lägre rullmotstånd än smala (allt annat lika) är också ett stort plus.

Lyckligtvis har det börjat komma lite bredare däck av racertyp på marknaden.

Tre däck märkta 28-622 och ett märkt 27-622. Nerifrån och upp: Schwalbe Ultremo R.1,

Continental Grand Prix 4season, Challenge Parigi-Roubaix (27), Grand Bois "Cerf".

Bredast är Challenge däcket trots att det är märkt 27 mm. Det borde nog vara märkt 29. Samtliga däck är vikbara och väger mellan 210 g (Schwalbe) och 280 g (Challenge). Vägt av mig.

För varje däcksbredd finns det ett optimalt tryck. Har du lägre tryck blir risken för genomslagspunkor för stor och har du högre så blir komforten lidande utan att rullmotståndet blir lägre. Tester har visat att det optimala lufttrycket får du om däcket sjunker ner 15% av sin obelastade höjd när du belastar det. Korrekt lufttryck beror med andra ord på hur mycket vikt varje hjul belastas med. Enl. detta diagram så ska du pumpa ditt 23 mm däck till ungefär 7 bar om du belastar det med 45 kg vikt. Ett 28 mm däck som belastas med samma vikt behöver bara 5 bar. Gissa om det är skillnad på komforten!

Alla vanliga racerbromsar klarar utan problem dessa däck men allt för ofta är moderna racerramar för trånga. Om du funderar på en ny långloppscykel ska du definitivt kolla upp om 28:or får plats innan köp.

Belysning för långlopp

TeknikPosted by Bengt Sandborgh Thu, April 22, 2010 20:33:04

Så snart man ger sig ut på längre långlopp kommer man att behöva cykla när det är mörkt. Här i Sverige är vi bortskämda med våra ljusa sommarnätter men så fort man rör sig söderut blir det väldigt mycket mörkare. Under Paris-Brest-Paris, som går i sista halvan av augusti, är det så mörkt på nätterna att det är omöjligt att överhuvudtaget cykla utan en bra belysning. Man ser faktiskt inte ens handen framför sig.

Under de sista åren har stora framsteg gjorts på cykelbelysningsfronten. Fram för allt har LED (Light Emitting Diod) tekniken inneburit att vi kan få betydligt mer ljus nu än tidigare.

Under mina 4 PBP har jag kört med lite olika lösningar för framljuset.

1995 hade jag en Union generator som satt monterad bakom vevlagret och en Sanyo strålkastare med en 6V, 3 W halogenglödlampa.

1999 hade jag en B&M Lumotec lampa med en 5,2 V, 4,4 W halogenglödlampa. Denna drevs av 4 st SAFT litiumbatterier + lite reglerelektronik som satt i en behållare i ett av flaskställen. Räckte nästan hela loppet. Dog 5 km från mål. Men då fanns det gatubelysning.

2003 hade jag samma generator som ’95 men nu med Lumotec lampan. 6V, 3W halogenglödlampa.

2007 SON 28 generatornav och SON E6 lampa med 6V, 3W halogenglödlampa.

Samtliga dessa lösningar gav fullt tillräckligt och ungefär lika mycket ljus, men tekniskt sätt var systemet som jag använde 2007 överlägset.

En generatordriven belysning passar mig bäst. Ett orosmoln mindre! Den tar aldrig ”slut”. Den moderna navgeneratorn är otroligt lättrullande. Det går absolut inte att känna om lampan är på eller av. Motståndet är försumbart och den är helt ljudlös.

Idag använder jag det modernare SONdelux navet (hette tidigare SON 20 R) och en SONEdelux diodlampa. Den lampan ger 84 lux, medan E6 halogenlampan bara ger 26 lux. Båda mätningarna är gjorda på 10 meters avstånd från lampan. Det är skillnad det!

Om du funderar på en belysning skulle jag vilja göra följande rekommendationer:

Guldlösningen: SONdelux nav och SONEdelux lampa. Kostar €305 tillsammans och väger 470 g.

Silver: SONdelux nav och B&M LUMOTEC IQ Cyo senso plus lampa. €245 och 485 g. Denna lampa har samma reflektor som SON lampan men lägre kvalitet. Strömbrytaren är enklare och huset är av plast.

Brons: Shimano DH-3N80 nav och B&M LUMOTEC IQ Cyo senso plus lampa. €143 och 590 g. Ett tyngre nav med lägre verkningsgrad men betydligt lägre pris.

Ett vanligt (Ultegra) framnav väger 150 g. Dvs med SON navet är viktillskottet för generatorn bara ca 250 g. Lika mycket som 10 st AA batterier....

Samtliga priser från Starbike.com i Tyskland.

Mycket information och bilder på bl.a. ovanstående lampors ljuskäglor kan ses här: http://www.peterwhitecycles.com/headlights.asp

Andra länkar:

Schmidt Maschinenbau: http://www.nabendynamo.de

Busch & Müller KG: http://www.bumm.de

Shimano: http://cycle.shimano-eu.com/publish/content/global_cycle/en/nl/index/products/road/sports_hub_dynamo.html

Bak då? Här duger vilken batteridriven diodbaklampa som helst. En riktigt konstruerad randonneurcykel driver så klart även baklampan med hjälp av generatorn. Men är inte ramen förberedd för intern kabeldragning blir det varken snyggt eller tillförlitligt med sladdar på utsidan.